fredag 2 januari 2009
Kamanjab 01-02 jan
Sov en natt i en STUGA! Inget särskilt, förutom lite skojig nattfotografering av flygfän, hände: bara sova äta frukost och åka vidare…
torsdag 1 januari 2009
Kunene River Lodge, 29 dec- 01 jan
En lite lyxigare campingplats igen. Det visade sig finnas en hel hop djur på våran plats – en nästan tam greenbulfågel (som såg ut som en galen Kalle Anka), stora varaner, trädekorrar och ett gäng andra smådjur som ville sno våran mat. Satte först tältet ganska nära vattnet (och 6 m-krokodilerna), men första natten steg vattnet upptäckte vi, och eftersom det finns en damm längre upp (en stor), så vet man aldrig vad som kan hända med vattenståndet. Plötsligt kan det stiga jättemycket om de öppnar dammluckorna. Så. Eftersom vi inte ville flyta iväg i krokodilvattnet så flyttade vi tältet till en lite högre belägen plats mitt i natten… Här var det mycket trollistittning igen. På nyårsafton var vi först på en båttur på floden och kollade fåglar, sedan var vi inbjudna av ägarna att vara med och grilla. Det var god mat och ganska trevligt (även om det är lite jobbigt att vara social med massa folk man inte känner)… På tolvslaget satt vi (igen) och tittade på stjärnor. Mmmmm! Mysigaste nyår någonsin!
(Ruacana 01)
Ruacana är ett annat vattenfall (ännu större än Epupa) och är beläget precis nedströms den stora dammen jag nämde innan (ca 10 mil öster om Kunene River Lodge). Det ligger i ingenmansland mellan Namibia och Angola och det hade visst hänt att folk hade blivit kidnappade (eller ”arresterade”) av angolska gränspoliser och pumpade på alla sina pengar där… Spännande… Man fick alltså åka ut genom gränskontrollen i Namibia, men INTE in genom den angolska dito. Sedan kunde man gå och kolla på fallen. Ibland är de helt torrlagda om alla dammluckor är stängda, men vi hade tur efter allt regn som varit och det var riktigt maffigt! Sedan fick man åka in i Namibia igen. Tur att de var på gott humör och släppte in oss igen!
(Ruacana 01)
Ruacana är ett annat vattenfall (ännu större än Epupa) och är beläget precis nedströms den stora dammen jag nämde innan (ca 10 mil öster om Kunene River Lodge). Det ligger i ingenmansland mellan Namibia och Angola och det hade visst hänt att folk hade blivit kidnappade (eller ”arresterade”) av angolska gränspoliser och pumpade på alla sina pengar där… Spännande… Man fick alltså åka ut genom gränskontrollen i Namibia, men INTE in genom den angolska dito. Sedan kunde man gå och kolla på fallen. Ibland är de helt torrlagda om alla dammluckor är stängda, men vi hade tur efter allt regn som varit och det var riktigt maffigt! Sedan fick man åka in i Namibia igen. Tur att de var på gott humör och släppte in oss igen!
måndag 29 december 2008
Epupa Falls, 27- 29 dec
Ligger längst upp i norr på gränsen till Angola. Kunene River, som är gränsflod, är en stooor flod, en av de få som verkligen är vattenfyllda. Vattenfallen var superfina, lite som det i Iguazu, liksom utspritt över ett stort område med några större fall och ett otal mindre. Gick på fotosafari upp längs berget så vi fick en fin vy över fallen. Passade på att kolla trollisar under tiden.
(Ehomba, 29)
På väg från Epupa till Kunene River Lodge åkte vi på en liten expedition till ett område som vi sett var grönt (= vatten) på Google Earth. Hittade en liten bäck, parkerade bilen och började traska runt lite för att se vad vi kunde hitta. Plötsligt kom vi till ett öppet område med massa folk och boskap. En kille kom fram och började prata, vi förklarade vad vi gjorde där och så. Han ville gärna visa oss runt lite. Efter den lilla vandringen ville han att vi skulle hälsa på hans farfar – som var hövding i byn. Så. Vi pratade med en tvättäkta hererohövding! Inte illa… Han visade också oss runt lite och berättade om hur det var förr osv, med sonsonen som tolk. Det var coolt att se att den gamla mannen VERKLIGEN var THE boss. Han var jättetrevlig och skämtade och så. Men det var ingen som helst tvekan om att han var kungen. Minst.
(Ehomba, 29)
På väg från Epupa till Kunene River Lodge åkte vi på en liten expedition till ett område som vi sett var grönt (= vatten) på Google Earth. Hittade en liten bäck, parkerade bilen och började traska runt lite för att se vad vi kunde hitta. Plötsligt kom vi till ett öppet område med massa folk och boskap. En kille kom fram och började prata, vi förklarade vad vi gjorde där och så. Han ville gärna visa oss runt lite. Efter den lilla vandringen ville han att vi skulle hälsa på hans farfar – som var hövding i byn. Så. Vi pratade med en tvättäkta hererohövding! Inte illa… Han visade också oss runt lite och berättade om hur det var förr osv, med sonsonen som tolk. Det var coolt att se att den gamla mannen VERKLIGEN var THE boss. Han var jättetrevlig och skämtade och så. Men det var ingen som helst tvekan om att han var kungen. Minst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)