Vårig cykeltur

Nu har jag & Smul just kommit hem från en tvåtimmars cykeltur. Det är jättehärligt och vårigt väder och jag bestämde oss för att ta en långtur i skogen "bakom" Riddagshausen. Vi tog det ganska lugnt med massa nos- & kisspauser och ko-tittande mm. Smul tyckte det var skönt att riktigt sträcka på benen tror jag. Det var nästan inget folk ute, förutom ett par joggare och några hundpromenerare. Hundmötena gick bra, förutom ett där hunden gick lös 100m framför ägarna... Vi kom bakifrån och när vi skulle passera hunden (nån airedaleterrier) så fick den för sig att den skulle leka/bråka/nosa/hoppa på/med oss. Ägarna brydde sig noll och hunden sprang såklart med oss när jag cyklade med Smul som morrade och skällde för glatta livet släpandes (ja nästan ;) ) bakom... Tillslut tröttnade jag och stannade och lyfte upp Smulan (fortfarande morrande och skällande) i cykelkorgen (med en airdaleterrier helt galet hoppandes bredvid...). Sedan cyklade jag iväg lite fortare och lyckades tillslut bli av med förföljarhunden. Varför kunde inte ägarna iaf ropa på den när de märkte att den följde efter oss?? De såg garanterat vad som hände... Grrr. Ja ja. Resten av turen var jättemysig! Stannade i solen och solade oss lite på ett ställe. Det känns att den börjar värma lite mer nu! VÅÅÅÅÅR!!! På väg hem hittade den lilla prinsessan nåt dött ruttet djur att rulla sig i... Det luktade skunk om hela henne när vi kom hem så det blev schampo-bad och allt. Efter ett efter-bad-tok-ryck så ligger hon nu nöjt och tuggar på ett ben i soffan och jag dricker kaffe. Myyys!

Och en liten film

Ett litet tillägg... En filmsnutt på Smul som tränar stå på händer. Det ser lite farligt ut ibland - får nog försöka komma på en mer stabil lösning... Men ändå:

Hemma från Dresden

Provföreläsningen och intervjun i Dresden gick (och kändes) bra (sa Frank - jag var såklart inte med...). Dock så var 8 andra också inbjudna vilket betyder att chansen kanske inte är jättestor att han får det (han sa att det kändes lite som att de letade efter nån som var ännu mera "praktisk" än han, men man vet aldrig - om de inte varit intresserade från början så hade de ju inte bjudit in honom). Jag hoppas i vilket fall hur mycket som helst att det går vägen! Jag hade lätt kunnat flytta dit redan imorrn! Universitetet ligger i Pillnitz ungefär en mil utanför Dresden. Det ligger på sluttningen ner mot Elbe, så det kändes väldigt "bergigt" med branta gator och fin utsikt... Byn var supermysig! Massor av gamla fina hus (och ett par orenoverade DDR-relikter), ett stort slott med mega-slotts-trädgård, ett gäng "småslott" var utspridda runt omkring, massor av fruktodlingar (tom vin tror jag...), det låg en stor hästgård/ridskola mitt i byn ( ;) ), det är skog runt om och flera naturreservat med superpromenadvägar, lugnt och skönt osv osv. Verkar helt enkelt vara ett superställe att bo på! Själva Dresden var också jättefint med alla historiska byggnader (se bild).  Lite coolt är det också att Prag bara är 11 mil bort... Det skulle ta runt 5 veckor innan all byråkrati var klar, sedan får vi veta hur det gått. *hoppas hoppas hoppas*

Dresden:

Smulan tyckte det var ansträngande i Pillnitz... Det kryllade av katter överallt och den lilla hunden hade mycket att nosa på... Såhär trött blir man då:

Och tada... det var inte svårare än så! ;) En påfågel på grillen...