onsdag 10 december 2008

Mellanlandning hemma

Aha. Då var man hemma igen då! Igår förmiddags var det "avslutning" på kursen, slutade tidigare än det var tänkt så jag vandrade runt lite i stan i väntn på bussen ut till kalla lilla stugan. Kom på att jag inom en snar framtid kommer att utsätta min stackars väääldigt bleka hud för en massa sol och inhandlade en ny solkrämsflaska. Kan ju vara bra att ha till en början iaf. Efter en tag brukar det funka bra utan, men det är ju bra att inte bränna sönder sig de första dagarna... Köpte också lite "fin" choklad till Anna för att hon kokat kaffe till mig på mornarna och varit en väldigt bra Smulvakt. Anna verkade tycka att det var jättemysigt att ha med Smul till jobbet och sa att hon saknade den lilla vita näsan de dagar hon inte var där... Smul sov visst mest i en kartong fylld med kläder på golvet och så brukade hon sticka upp näsan då och då, liksom för att kolla läget. Ooooh! Söta lilla prinsesshunden!

Efter packande, lite snabbstädning (eller mest bara lite sopning) av stugan och så, tog vi bussen tillbaka till Uppsala och tåget vidare hemåt. Resan kändes snabbare än på ditvägen, vet inte om det berodde på att jag satt och läste en bok hela vägen... Smul låg på golvet och sov inbäddad i min jacka... HELA resan... Hon verkade helt slut. Kanske var det ansträngande att vara på vakt efter katter så gott som oavbrutet under 10 dagar... Var hemma strax efter 12 på natten. Blä. Men som sagt. Det gick relativt smidigt ändå. I vilket fall så var det hur skönt som helst att komma hem!

Idag är det minst sagt lite segt. Jag tänker inte åka till HH utan stanna hemma och fixa lite, typ tvätta och så. Har som mål att jag ska göra det sista på manuset också. Sedan får jag väl ta och börja tänka på vad jag ska ta med till Namibia också. Kan ju vara bra att ha lie tid om det kanske visar sig att man behöver köpa nåt... Förkylningen är värre idag också, näsan är täppt och rinnig, nyser hela tiden och huvudet känns mer tjockt än innan, så egentligen känns det bara som att jag vill bädda ner mig i den varma sängen. Jag tror att det är högst lämpligt med en liten slö-halvsjuk-dag.

OK. Nu är det bara sådär 3 dar kvar! Nu börjar det ju kännas lite överskådligt och nästan lite kul att vänta. Om man vet att det är 5-6 veckor att vänta så är det mindre skoj, men nu när det är så nära så blir det lite mer att man längtar och ser fram emot att träffas. Det känns dock inte alls som att vi ska åka till Namibia på måndag... Noll resfeber och noll stissig. Nästan tråkigt att inte känna sig mer "laddad"... Såklart har jag den där "Oooooh! Shit vad det kommer att bli mysigt-känslan", men det känns (som vanligt) som att det är så länge dit att man inte behöver börja bry sig än. Knasigt. Var är min tidsuppfattning? Jag kanske glömmer att packa ner "sommarsakerna" i bagaget...

Så. 78,5h!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar