Händelselöst?

Jae... Nu händer det inte sådär jättemycket (igen). Jo. Det är klart att det händer en massa småsaker hela tiden, men inget som känns inspirerande att skriva om...

Det mest intressanta som hänt är väl att jag har ridit Toby ett par gånger sedan sist. Första gången jag red ut (med ett par andra) höll jag på att åka av... Det var nog första gången på väldigt länge som han var ute i "skogen" och han var rätt så spattig och taktade, gick på tvären och höll på. När vi travade började han först göra en massa små minibockningar och rätt som det var flög han i luften ordentligt och gjorde ett riktigt rejält bocksprång. Som tur var så var det bara ett och det var mest rakt fram, så även om det faktiskt var ganska nära att jag hamnade på marken så lyckades jag sitta kvar. Knasig häst. Han ser mest ut att vara en halvslö gammal ridskolehäst (iaf nu när han är luddig, tjock och i o-form) och sedan kan han verkligen flippa ut sådär... Ja ja. Det enda som hände var att jag sträckte till nån liten muskel vid armbågen, så det var ju inte så farligt. Efter det har jag ridit ut en gång till och då var han relativt lugn så det var kanske nyhetens behag (eller vad det nu kallas). Det är fortfarande mest skritt och lite trav som gäller, men det verkar iaf som att det ska gå bra att sätta igång honom nu.

Sedan har vi ju den lilla Smulhunden också... Igår eftermiddags lämnade vi henne (som vanligt) ensam när vi gick och handlade. När vi kom tillbaka möttes vi av en väldigt tjock och nöjd hund... Vi såg snart att vi glömt kvar ett gäng kakor på soffbordet (såna där tyska jul-frukt-kakor/bullar - vad de nu heter). Vi hade inte ätit många alls och plötsligt var det bara ett par stycken kvar i paketet och det var fullt av florsocker och smulor i soffan.. Hmmm. (Smulan sa att det var ett gäng stora råttor som plötsligt hoppat fram ur vrårna och att hon med alla krafter försökt rädda kakorna från att bli uppätna. Men eftersom den lilla hunden var väldigt rund om magen och gick runt och rapade (!) så trodde vi henne inte riktigt. ;) ) Jag trodde att hon skulle bli kass i magen, men inte då... Det var lite bubbel först men sedan var allt OK. DET är kanske vad man ska mata henne med för att magen ska må riktigt bra!?

Igår vägde jag mig förresten! Och hade en ny "lägsta-på-länge-vikt"! Utan att avslöja några siffror, så är det ungefär 4 kg mindre än "toppnoteringen" (om man nu kan kalla det "topp-"...). Jag tror att min "lugnt och sakta utan att bli fanatisk"-metod faktiskt funkar. Det enda jag egentligen gör är att försöka röra mig mer i vardagen (utan att se det som "träning"), tex lite längre och "raskare" Smul-promenader och -cykelturer, cykla till och från hästen, rida, gå i trappor och andra såna där enkla saker (bara hästandet har nog gjort en hel del redan tror jag). Sedan tänker jag LITE mer på vad jag äter utan att överdriva - kanske att bara ta en kaka istället för tre och så. Jag känner mig i vilket fall lite mer i form och har iaf lite mer energi nu också. Visst. Det går segt och långsamt, men bättre det än inte alls eller åt fel håll!

Idag hade jag tänkt baka lite igen. De senaste oliv-ciabatt-orna jag gjorde blev supergoda! På ett sätt vill jag prova något nytt bröd, men eftersom ciabattan är sååå övergod känns det dumt att chansa med något nytt. Får se hur det blir!